lördag 9 april 2011

GOOOOOOOOD MOOOORNING VIETNAM!

 

Har alltid velat säga det, i Vietnam.  Check!

Ja vart slutade vi sist? Guppande saronger va?
Vi somnade till slut med myror krypandes bredvid oss och ett stenhårt betong golv under oss. Vaknade några timmar senare med fastland i sikte! WIN!
Vi försökte stretcha ut våra kroppar lite och försökte mjuka upp lederna och musklerna efter natten, sen var det dags att hålla öronen öppna då dom informerade om vilka bussar som gick och vilka som skulle gå av först.
Efter ett tag var det dags att ställa sig i kö för att gå plankan i land, det var varmt och torrt och alldeles, alldeles underbart!
Vi skådade det stora skeppet som vi åkt med och det var otroligt! Det stod massvis med “båtmänniskor” och vinkade av oss och vi fick munskydd som välkoms present!
Vi fick sätta oss på en ganska obekväm buss som hade AC:n på högsta! KALLT!
Ganska frusna satt vi och njöt av att allting gått så bra och att vi äntligen var framme på fastland.
Bussen tog ett stopp vid en Starbucks och vi gick ut och värmde oss i solen (Den var efterlängtad). Med ryggsäcks regnskydd som tröja och byxa och en varm kaffe tillbaks på bussen började vi närma oss Bangkok.
Leendet spred sig över allas ansikten när vi skådade höghusen och skyltar som hade ordet BANGKOK på sig!

När vi var inne i centrum där vi skulle bli avsläppta såg vi pressen stå och vänta på oss, massor med fotografer och journalister!
Det stod Thailändare och erbjöd vatten och mat när vi kom av bussen, man blir bara varm i hela kroppen av hur snälla dessa människor är!

Vi började knalla mot Khao San Road, där vi skulle hitta boende. Det var lättare sagt än gjort.
Vi hittade ett hotell som var svindyrt, därifrån knallade vi vidare och hittade en tuktuk som sa att han kunde köra oss till ett hotell som var bra.
Vi hoppade på med full packning och körde iväg, vi blev avsläppta vid en turistinformation där det var en ganska irriterad man som ville sälja på oss massa turer.
När vi sa att vi bara ville ha boende försökte han ändå att sälja massa extra grejer, så vi gick därifrån och bad om att bli körda till ett HOTELL inte en TURISTINFORMATION.
Sagt och gjort? Nej. Vi blev körda till ännu en turistinformation som försökte sälja på oss massa grejer, men sen gav dom sig och kunde erbjuda oss ett rum men vi fick inte se det innan.
Tack och hej!

Ska bara påpeka lite smått, absoluuuut ingen klagan, men vill bara nämna att det blir liiiiite varmt med 14 kilo packning på ryggen och klockan 12 på dagen i Bangkok. En liten notis bara..

Efter MÅNGA om och men så hittade vi ett hotell, lite över budget men fräsht och mitt på Khao San Road.
Måste bara tipsa om att man behöver absolut inte bo på mitt på där bara för att man backpackar, det är jävligt livligt och det är där du hittar dom mest otrevliga Thailändarna.
Bor du några gator bort så är det inget att gråta över, det är smartare enligt min åsikt.

Vi dumpade våra väskor på rummet och andades ut, äntligen! Vi diskuterade fram och tillbaka om det var nödvändigt att åka till ambassaden, eftersom deras visum hade gått ut men man får en dag “gratis” och isåfall behöver dom bara betala 500 baht om dom åkte ett visst datum och blaa habla dabla da.
Slutsats, ingen ambassad.
Så vände fötterna mot BURGERKING! Där njöt vi av goa burgare kan jag lova.

Vi knappade lite på datorerna på hotellet innan vi slängde oss i sängarna, vi sov i separata sovrum så jag och sjusovaren Jennifer var ganska glada att kunna gå upp 10 minuter innan frukost utan att bli väckta 2 timmar innan. Sophia och Amanda är liiiite speciella ;)

Vi knallade ut för att käka frukost och blev lite förvånade av att det satt folk och drack öl klockan 9 på morgonen.
Våran frukost brukar bestå av stekt ägg med rostat bröd, och kanske vattenmelon om det kurrar lite extra i magen.
Mums!
Så det blev ingen öl för oss!

Vi hittade en tuktuk som skulle köra oss till MBK, det stora köpcentret som man ska åka till när man är i Bangkok.
Något man förstod senare var att en tuk kan bli billig, men då måste du stoppa på antingen en smyckes affär eller en skräddare för att se där inne. Leka lite skådespelare och verka intresserad av något i ca 5 minuter, sen hoppar man på tuken igen och kommer till huvud destinationen.
Det kostar 10 baht.
Men orkar du inte stanna någonstans och låtsas så kostar det ca 150-200 baht.
Är man 4 personer går det bra ibland, men vi stannade några gånger hos olika skräddare men tillslut tröttnar man. Ganska rejält!

Så bli inte överlycklig om dom säger 10 baht, det finns en baktanke med det mesta  i Thailand.

Vi tog ett stopp på Malaysian airlines för att tjejerna skulle försöka få tillbaka sina pengar, eftersom dom missade deras flyg som också var inställt ifrån Koh Samui.
Men dom kunde inte hjälpa oss med någonting så vi korsade gatan och köpte en kaffe på Starbucks (LOVE IT!) sen tog vi oss till MBK.

STOORT, där kan man verkligen gå vilse. Hur mycket “skit” som helst verkligen, fanns en del snygga grejer också. Jag fick köpt 4 tröjor och ett par shorts.

Vi åt också lunch på en ganska speciell restaurant, när man kommer in får man ett kort som liknar ett kreditkort. Det använder man för att beställa sin mat och dricka och det läggs sedan in på ditt kort.
Det fanns massor av olika rätter att välja på från alla olika hörn i världen, för mig blev det mexicanskt!

Nu får jag kramp i fingrarna, men ni ska få ett inlägg med bara bilder!

Peace!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar